Historik

Marken för dagens Lorensberg ingick i Göteborgs stads ägor vid grundläggningen. Området utnyttjades främst som betesmark, men arrenderades även ut under cirka 200 år som landerier till medborgare vilka bedrev jordbruk. Under 1700-talets senare hälft började området att bebyggas, och på en karta från 1775 anges att på "landsvägens" (Södra vägen) västra sida (området kring nuvarande Avenyn) "har dessa senare Åren ansenlige Stora Tobaks Plantager blifvit anlagde, wäl bebyggde, och för ohägnad fredade med kostsamma stenmurar och derinom häckars planterande".

I december 1861 utlystes en stadsplanetävling för stadens utvidgning, och i juni 1862 hade 23 förslag lämnats in, men inget av dessa ansågs kunna få ett förstapris. Däremot utdelades två andrapris, till J.G. Richert och Gustav Nerman vid Väg- och Vattenbyggnadscorpsen. Åren 1862-66 utarbetades en plan, där nuvarande stadsdelarna Lorensberg och Vasastaden utgjorde den centrala delen.

Perioden 1868-1905 genomfördes utbyggnaden och vid sekelskiftet hade befolkningen stigit till 10 000 invånare i området. Planen angav rätvinkligt utlagda kvarter, som i huvudsak skulle ligga i nord-sydlig riktning, detta för att få bättre ljusförhållanden på gårdar och gator.

En stor, allmän stadsplanetävling utlystes 1901, som gällde avslutningen av Kungsportsavenyn samt den fortsatta utbyggnaden söderut. De kända arkitekterna Per Olof Hallman och Fredrik Sundbärg avgick med segern. Deras idéer bearbetades därefter och 1904 lades en plan fram, som dock endast delvis genomfördes. Då Albert Lilienberg tillträdde som stadsingenjör i Göteborg 1907, började han omedelbart att bearbeta 1904 års plan. Lorensbergs villaområde och Götaplatsen ingick i den plan som blev klar 1910, och de nya delarna byggdes ut fram till 1934, framför allt bostadshus av sten. 

Under åren 1924-1926 byggdes så husen på Tegnérsgatan och 2002 bildades BRF Kompassrosen.